Renhållning

Textilkaos i Sverige – vi behöver din hjälp

Från och med 1 januari 2025 gäller nya regler för textilinsamlingen i Sverige: all textil ska sorteras ut separat. Sedan dess har insamlingen ökat enormt, vilket har resulterat i att flera anläggningar som tar emot textil är överbelastade. Du kan hjälpa till genom att förlänga textiliernas livslängd genom att laga, byta, sälja och skänka.

Fullt hos flera mottagare

Sedan den nya lagen trädde i kraft har mängden insamlad textil ökat kraftigt i Sverige. Vissa talar om en ökning på upp till 300 procent. Det har skapat ett stort tryck på de organisationer som sköter insamlingen. I vår kommun har frivilligorganisationer hand om insamlingen. Vissa av dem har tvingats ta bort behållare eftersom de inte hinner tömma dem i tid. Andra kämpar just nu med att hantera de stora mängderna.

Vad kan du göra?

Att återanvända och ta hand om textilierna du redan har är det bästa. Kanske kan något lagas, sys om, säljas eller bytas med någon annan? Allt behöver inte slängas – ibland räcker det med lite nål och tråd för att ge ett plagg nytt liv.

Om du ändå har textil du vill bli av med, finns det flera alternativ:

• Ge bort till en vän eller släkting.
• Skänk hela och rena plagg till second hand.
• Lämna hela och rena textilier till Återbruket på återvinningscentralen.
• Lämna rena textilier – både hela och trasiga – i behållare för textilavfall på återvinningsstationerna eller på återvinningscentralen. De sorteras efteråt av biståndsorganisationer. Textilierna måste vara torra.

Detta kan lämnas i textilavfall:

• Hela kläder och accessoarer.
• Trasiga kläder.
• Hela hemtextilier, såsom lakan, dukar, handdukar och gardiner.
• Trasiga hemtextilier.
• Hela par skor. Lägg dem gärna i hopknutna.

Detta är inte textilavfall:

• Blöt eller kraftigt nedsmutsad textil. Den kan inte återvinnas eller återbrukas, och riskerar att förstöra annan textil i insamlingen. Sorteras som restavfall eller energiåtervinning på återvinningscentralen.
• Trasiga skor. Sorteras som restavfall eller energiåtervinning på återvinningscentralen.
• Kuddar och täcken. Sorteras som energiåtervinning på återvinningscentralen.
• Mattor. Sorteras som återbruk (hela och rena mattor) eller energiåtervinning (trasiga och smutsiga).

Läs mer om vad Human Bridge tar emot här.

Vad gör vi?

Vi följer utvecklingen noggrant och för dialog med biståndsorganisationer, andra kommuner och med vår branschorganisation Avfall Sverige, som driver frågan nationellt. Vi arbetar också för att införa ett auktorisationssystem för textilinsamling i kommunen för att göra det enklare för invånarna, skapa tydligare ansvar och samtidigt kunna ställa krav på aktörerna som verkar här.

Vår konsumtion behöver förändras

De överfulla insamlingsbehållarna synliggör ett större problem: vår höga konsumtion av kläder och andra textilier. I Sverige köper varje person i genomsnitt 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per år. Under de senaste decennierna har konsumtionen av nya textilier ökat kraftigt, samtidigt som kläderna används i allt kortare perioder, vilket skapar ett överflöd som belastar både insamlingssystem och återvinningsinfrastruktur.

Att producera ny textil kräver stora mängder vatten, kemikalier och energi – och medför betydande utsläpp, ofta i länder där kontrollen av utsläppen är sämre. Därför är det viktigt att vi förlänger livslängden på de textilier vi redan har, genom att laga, återanvända och skänka vidare.

Att tillverka en t-shirt (som väger cirka 130–150 gram) kräver ungefär 1 500–2 500 liter vatten, 0,5–1,0 kg kemikalier och orsakar 2,0–5,0 kg växthusgasutsläpp. I genomsnitt används en t-shirt i Sverige 30 gånger innan den slängs.

Källa: Naturvårdsverket.

Bakgrund till insamlingskravet

Obligatorisk textilinsamling är ett krav från EU. Det är ett viktigt steg mot en mer hållbar och cirkulär hantering av textilier. Målet är att minska avfallet, öka återanvändningen och ta bättre vara på resurser.

Men kedjan från insamling till sortering och återvinning är ännu inte fullt fungerande. Vi arbetar för att hitta så bra lösningar som möjligt i kommunen, men är samtidigt beroende av att den nationella infrastrukturen förbättras och fungerar långsiktigt.

Vi följer utvecklingen noggrant och uppdaterar vår information så snart något förändras.