Sortering och återvinning

Sortera ditt avfall

Genom sortering och återvinning kan vi med hjälp av dagens avfallshantering separera och ta tillvara på nästan allt. När du återvinner hjälper du inte bara till med att spara in stora mängder energi, du ser också till att naturens råvaror inte faller ur kretsloppet.

Matavfall är allt som blir över och inte kan sparas när du lagat eller ätit mat. Matavfallet ska läggas i papperspåsen som vi tillhandahåller. Exempel på matavfall är: potatisskal, äggskal, bröd, pasta, frukt- och grönsaksrester. Kött- och fiskben, kaffesump och mindre mängder hushållspapper. Flytande fett sorteras som restavfall (Läs mer här)

Restavfall är vad som blir över efter att du har sorterat ut matavfall, förpackningar och tidningar, grovavfall, elavfall och farligt avfall. Du får själv köpa en påse till restavfallet. Exempel på restavfall är blöjor, dammsugarpåsar, disktrasor, mindre mängder aska, kattsand, porslin och kuvert.

Mindre mängder fast fett bör skrapas ur eller torkas bort med hushållspapper från stekpannor och andra kärl innan de diskas. Papper och fett kastas i restavfallspåsen och blir bra energi vid sopförbränningen.

Flytande, avsvalnat fett som t ex. frityrolja och sås kan du samla upp i en plastflaska eller mjölkpaket (inte glas) med hjälp av en tratt. Full flaska sorteras bland restavfallet eller lämnas in på någon av våra återvinningscentraler. Släng hela flaskan i restavfallet. Tratt för uppsamling av flytande fett kan hämtas i receptionen hos Eksjö Energi.

Det är inte bara rent fett som ska samlas upp. Tänk på att såser, överbliven grädde, yoghurt, kaksmet, marinader, glass eller dylikt också innehåller mycket fett. Läs mer här

Förpackningar och tidningar ska sorteras ut från det övriga avfallet och lämnas antingen i ett avfallsutrymme med återvinning, eller på återvinningsstationerna som finns runt om i kommunen.

Från och med 1 januari 2024 tog Sveriges kommuner över ansvaret för insamling av hushållens förpackningsavfall. Detta innebär till en början att vi tagit över ansvaret för återvinningsstationerna. Under våren 2026 planerar vi att införa fastighetsnära insamling av förpackningar, vilket innebär att du som villaägare kommer att få fler sopkärl som du kan sortera förpackningar i. Förändringarna görs för att öka andelen förpackningar som lämnas in till materialåtervinning.

Elavfall innehåller mycket material som kan återvinnas och dessutom ofta miljöfarliga ämnen, därför är det viktigt att elavfall lämnas till återvinning. Lysrör, lampor och produkter med sladd samt batteri blir elavfall när de är förbrukade. Elavfall ska lämnas på återvinningscentralen. Förbrukade batterier går även bra att lämna i batteriholk som finns på återvinningsstationerna. Du som bor i en- och tvåbostadshus kan även lägga mindre elektronikavfall i elektronikboxen.

Textilavfall. Varje svensk köper i genomsnitt ungefär 13 kg textilier per år. Drygt hälften, 7,6 kg, slängs i restavfallet, och förbränns fast att hälften av den textil som förbränns hade kunnat återanvändas. Genom att sortera textil kan det användas på nytt eller återvinnas till nya produkter eller ny textil.

I Eksjö kommun finns flera alternativ till att återvinna sina textilier. Det finns klädcontainrar från biståndsorganisationen Humana Sverige vid en del återvinningsstationer. Där kan du lämna dina kläder, skor accessoarer och textilier som är hela och rena. De måste även vara torra, så lägg dina kläder i en säck, knyt ordentligt och lägg i insamlingsbehållaren.

I kommunen finns även insamlingscontainrar från biståndsorganisationen Human Bridge där kan du lämna textilier oavsett om dom är hela, trasiga, rena eller smutsiga. De måste dock vara torra, så lägg textilierna i en säck, knyt ordentligt och lägg i insamlingsbehållaren. En av behållarna finner du på återvinningscentralen.

Majoriteten av de textilierna som du lämnar i Human Bridges insamlingscontainer går till återanvändning. De som inte är i skick för att återanvändas går till återvinning. Överskottet går till bistånd.  Läs mer på Human Bridges hemsida.

Det finns även flera loppisar och secondhandbutiker i kommunen som tar emot både kläder, textilier, heminredning och möbler. En del av dem har även hämtningsservice.

På återvinningscentralen finns även en insamlingscontainer där du kan lämna heminredning och möbler för återbruk.

Det går åt mycket vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder. Det är därför viktigt att du tänker efter innan du handlar, och lämnar det som du inte behöver till återbruk eller återvinning. Du kan göra stor skillnad genom att vårda, laga och använda kläderna i din garderob. På hemsidan Hallåkonsument kan du läsa mer om hur du kan konsumera kläder mer hållbart.

Övrigt avfall såsom grovavfall, farligt avfall, elavfall och återbruk ska lämnas på återvinningscentralen.

Visste du att…

• När du sorterar ditt matavfall kan vi ta tillvara på den energi och näring som finns i matavfallet. Energin kommer till nytta som fordonsbränsle (biogas) och näringen sprids på åkermark (biogödsel).
• En påse med matrester räcker till att köra en biogasbil 3 kilometer.
• En buss som har 55 passagerare kan köra 100 mil på det matavfall som passagerarna producerar per år.
• En påse matavfall ger kväve från biogödseln som räcker för att odla havre till cirka 18 portioner havregrynsgröt.

Här hittar du sorteringsguider

Tack för att du sorterar!

Avfallstrappan

Avfallstrappan är ett EU-direktiv som är antaget i  miljöbalken och styr hur Sveriges avfall ska tas om hand. Avfallstrappans fem nivåer är: förebygga, återanvända, återvinna, utvinna energi och deponera.

• Förebygga: I första hand ska vi förebygga att avfall uppkommer, alltså skapa så lite avfall som möjligt genom minskad konsumtion. Tänk efter: Behöver jag verkligen den här saken? Skulle jag kunna låna den istället?
• Återanvända: Det näst bästa sättet för att minska avfall är att använda det som redan finns. Det kan du göra genom att till exempel laga, göra om, skänka bort eller sälja saker som du inte längre har användning av.
• Materialåtervinna: Det tredje steget för att minska vårt avfall är genom att materialåtervinna. Glas, burkar, papper och tidningar är exempel på material som återvinns. Du kan lämna ditt sorterade avfall på återvinningsstationer och återvinningscentraler.
• Energiåtervinna: Om materialet inte går att återvinna ska det förbrännas i ett kraftvärmeverk, energin utvinns och används till fjärrvärme och el. Till energiåtervinning kommer restavfallet, som inte sorteras ut för återvinning.
• Deponi: Det sämsta sättet att hantera avfall är att lägga det på en deponi, eller som det också kallas för – en soptipp. Deponi används för det avfall som inte kan behandlas på något annat sätt.

Fundera på de tre senaste tillfällen som du slängde något. Var i avfallstrappan var du då? Hade du kunnat göra något annorlunda för att nå högre upp i trappan?