Råttor

Sidan uppdaterades 2021-12-14

Det sägs att det finns lika många råttor som det finns människor i en stad. De trivs bland människor, där det ofta går att hitta lättillgängliga matrester och skyddade utrymmen att bo i.

Råttor trivs på platser där de har tillgänglighet till mat. Sopor som hamnat bredvid soptunnan, överbliven fågelmat och fett i avlopp är ett bra exempel på saker som drar till sig råttornas uppmärksamhet. Den viktigaste åtgärden för att hålla råttor borta är att se över sina vanor och hålla rent omkring sig.

Att arbeta med förebyggande åtgärder är det bästa och långsiktigt mest effektiva – och där behöver vi alla hjälpas åt. Vi på Eksjö Energi AB försöker att hålla efter råttorna i vårt ledningsnät.

Råttor i avloppsledningarna

Eksjö Energi AB ansvarar för de allmänna avloppsledningarna och arbetar med att begränsa beståndet av råttor där. Innanför förbindelsepunkten till det allmänna avloppsledningsnätet är det fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som ansvarar för avloppsledningarna. Förbindelsepunkten är vanligtvis placerad 0,5 meter utanför fastighetsgränsen.

Normalt ska avloppsnätet vara ett slutet system. Därför består Eksjö Energis förebyggande arbete framför allt av att täta trasiga brunnar och ledningar. Där det behövs utför vi råttbekämpning med hjälp av giftfria mekaniska fällor i nedstigningsbrunnar.

Om du skulle ha problem med råttor och du misstänker det finns råttor i en kommunal avloppsledning är du välkommen att anmäla detta till vår kundtjänst.

Så kan du hålla råttorna borta från ditt avlopp:

  • Var noga med vad du spolar ner i avloppet. Nerspolad mat och fett i avloppet lockar till sig råttor (tänk på att du inte får ha avfallskvarn). Matrester och fett hör hemma i soporna.
  • Ta bort avloppsledningar på din tomt som inte har någon funktion.
  • Fyll vattenlåsen i dina golvbrunnar med vatten.
  • Se till att brunnar och avloppsledningar inne på tomten är ordentligt täta. En råtta kan ta sig in genom ett hål som är endast 20 mm i diameter.
  • Kontrollera att ingångar för rör och ledningar är täta, till exempel i skåpen under diskbänken eller i husgrunden. Täta med stålull och se till att det sitter ordentligt fast, eller såga till en ring av stålplåt och fäst runt röret med skruvar.
  • Förse golvbrunnar med metallgaller, fastskruvat i golvet.
  • Installera någon form av råttstopp i avloppsledningen. Det finns olika varianter av råttstopp. Kontakta ett skadedjursbolag för mer information.
  • Sök efter eventuella hål i husgrund och ventiler, täck för dessa med metallnät (med maskvidd 5 mm och trådtjocklek 0,7 mm). En råtta behöver endast ett hål på 20 mm för att ta sig in, så var noggrann. En speciell tätningsmassa kan också användas.

FAKTA

Råttor (Rattus) är ett släkte i underfamiljen möss (Murinae) med cirka 70 arter.

Brunråttan (Rattus norvegicus) är den vanligaste råttan i Sverige och blir mellan 20–30 cm lång, utan svans. Svansen är cirka 15–23 cm lång. Råttors tänder växer konstant och måste därför gnaga hela tiden för att deras tänder inte ska bli för långa.

Råttor är väldigt flexibla och kan ta sig igenom ett hål på 2 cm i diameter. Råttor kan falla flera meter utan att skada sig, kan hoppa upp emot 1 meter utan ansats och kan klättra flera meter på lodräta ytor (exempelvis insidan av ett avloppsrör). Råttor är också väldigt duktiga simmare och kan hålla andan upp emot 5 minuter under vattenytan.

Råtthonor föder generellt 7-8 ungar per kull och kan föda upp till 12 ungar eller mer. Vid riklig mattillgång kan en råtthona få en ny kull var 3-4 vecka. En enda hona kan alltså föda över hundra ungar på ett år. Råttornas ungar är könsmogna redan vid 2–4 månaders ålder, vilket innebär att råttorna kan föröka sig mycket snabbt. Ett råttpar kan därför, i teorin, ge upphov till mellan 800 och 1 000 nya individer under ett år. En råtta lever ungefär 1-3 år.